Den sista björnen fick sitt baneskott vid Sirsjön, 3 km väster om Svartå en april dag 1860. Så här berättas det om jakten.

Det var i april månad 1860 som masmästare G Nilsson vid Svartå en dag upptäckte färska björnspår utanför sin stuga ej långt från Storbjörken. Sedan bruksjägaren S J Järn underrättats, laddade man två lodbössor och följde det färska björnspåret
i nysnön. Vid gården Nordändan kom nalle plötsligt inom synhåll.
Då upptäckte de båda jägarna med förfäran att det var en ovanligt kraftig och storvuxenbjörn man jagade.

Björnen fortsatte sin flykt och kom förbi Guldsmedsboda och till Åråsa-bron, där förföljandet måste upphöra denna dag.
På kvällen och natten uppbådades drevfolk itrakten, och ägaren till Svartå bruk, överste kammarjunkaren C G N Leionhjelm eftersändeen väldig jägare från Örebro, löjtnant Hampus von Post, samt tre jägarbröder Holst.
Morgonen därpå var en stor skara drevfolk i arbete och man lyckades ganska snart få kontakt med björnen vid ett tätt skogshult. Den holmades men trots en rad skott lyckades den ändå undkomma genom skottkedjan, där det tydligen fanns en del mindre säkra skyttar. På andra jaktdagens kväll hade den krafter tillräckligt kvar för att raskt löpa undan.

Tredje dagen hade man lyckas lokalisera björnen till ett smalt skogsnäs mellan Gårdsjömossen och Sirsjön. Man fördelade skyttarna utmed hela näsets bredd och väntade att stöta på nallen när som helst. Då small ett skott en bit därifrån, och så kom nallen rusande svårt sårad rakt mot jägarkedjan. Det var en ensam jägare, knippsmeden Berglund som avlossade skottet, då han ensam sökte leta reda på björnen.
Men det var masmästare Nilsson som lyckades ge björnen baneskottet ej långt från Sirsjöns strand. Björnen ryckte till och gjorde en kullerbytta och blev liggande. Även Järn kom nu till städes och avlossade ett skott mot det liggande djuret.
Men masmästare Nilsson visste att ända in i sin ålders höst med stolthet berätta att det var han som nedlade Närkes sista björn. Och med detta skott var björnen struken urlandskapets fauna.

Så vidtog den fallne bestens sista triumftåg till bebyggelsen. Han fördes till herrgården där man lade honom på den stora gårdsplanen till allmänt beskådande av stora människoskaror. Under färden från skogen hade, berättas av gamlingar som var med
Järn legat raklång på björnen och sugit blod ur såren, det ansågs ge både styrka och mod.

Text från "Hasselfors under fyra sekel"

Den numer uppstoppade nallen måtten är 190cm lång och 87 cm i boghöjd.
Bilden från Biologiska museet på Karolinska skolan i Örebro av Bo Cederwall